Kärlek och Hosta kan inte döljas

Nu tänkte jag berätta lite om mig själv.

Mitt namn är Ida Erika Barnholdt, jag är 19 år gammal och fyller 20 år i november.
Jag bor i Strövelstorp med min familj, men spenderar mest tid hos min pojkvän
Kalifa som bor på dalhem. Vi har snart varit tillsammans i 5 månader men
det känns som en halv evighet eftersom vi träffas så ofta.
Innan vi träffades hade jag tappat hoppet om kärleken. Mitt senaste "riktiga" förhållande
var med Marcus Boysen och vi var tillsammans i 3 år. När inte det funkade, och
jag hade träffat några olika killar och inte de heller verkade funka, så sket jag
nästan i det. Men sen, från ingenstanns började Kalifa prata med mig. Vilket jag
är väldigt glad för idag.
Jag är förtillfället arbetslös. Jag är utbildad undersköterska och funderar starkt
på att läsa vidare till sjuksköterska. Visst är det svårt att veta vad man verkligen
vll göra i resten av sitt liv? När jag var några dagar gammal fick mina föräldrar reda
på att jag hade en sjukdom som heter Konginital Hypothyreos. Jag föddes utan sköldkörteln.
Sköldkörteln är den som gör att man växer och utväxlas. Mamma fick reda på det på en
fredag och doktorn sa att vi skulle komma till sjukhuset på måndagen.
Så vad är det första mamma gjorde? Hon slog såklart upp vad sjukdomen handlade om.
I böckerna stod det " Barnet blir dvärg och utväcklingsstörd" Snacka om att den helgen
var förstörd. Men doktorn berättade på måndagen att det fanns medicin för de, den heter
levaxin. Den får jag ta i resten av mitt liv, så jag slipper bli dvärg ;) hehe. Skämt
å sido. Jag hade dött utan min medicin.
Jag pratar. Alltid! Jag har inga problem att prata ingför en massa folk vilket alltid har
varit till min fördel. Jag har lätt för att säga vad jag tycker och tänker. Jag är öppen
och bjuder ofta på mig själv, även om jag skämmer ut mig själv. Jag älskar att
få folk att skratta. När jag var 15 år dog en kompis till mig. Jag har aldrig riktigt
skrivit om det, och kommer nog aldrig göra det heller. Jag har inte lätt för att bli
avundsjuk eller svartsjuk. Jag blir istället glad för andras skull som dom har lyckats
med något bra, och svartsjukan.. Den bara förstör om man nyttjar den. Älskar man
varann, då sårar man inte varann. Så enkelt är det! Och blir man sårad, ja då e
de den andre personerns förlust. För snart 1½ år sedan fick min mamma en stroke, vilket
tog hårt på mig. Jag skrev ett inlägg om det för ½år sedan.  Här kan du läsa om det
Mitt största intresse är film & musik. Jag sjunger i en kör och har gjort det sen jag var 6 år.
Mina bästa vänner heter Desideria Karlsson Nilsson & Stokki (Niklas) Stockhausen.
Dom gör allt för mig, och jag gör allt för dom. Det värsta jag vet är när människor ljuger.
Alla lögner är hemska, stora som små. Jag lackar ut så fort jag vet att någon ljuger för mig,
vilket är rätt lätt. Att genomskåda människor man känner är lättare gjort än vad man tror.
Jag är inte heller rädd för att stället konstiga frågor för att få reda på om det var en lögn eller inte.
vilket har gjort att de flesta faktiskt är ärliga mot mig. Tystnaden sårar oftast mer än sanningen.
Jag har bott på Dalhem, i Ausås och i Strövelstorp. Nu vet jag inte vad jag ska skriva längre..